Stolt för den jag är idag
Tänkte på en sak igår innan jag somnade..
För två år sedan var jag en skitunge, jag störade mig mot lärare och skrek mot dom och var bara otrevlig. Var inte snäll alls. Respekterade eller accepterade ingen. Jag mobbade, struntade i de som satt ensamma och sa att de va mobboffer eller något annat. Jag var "killig" i min klädsel. Brydde mig inte om något, struntade i skolan för de mesta.
Är så jäkla glad över att jag inte är sån längre. Jag mobbar inte någon längre, man ska respektera och acceptera människor. Jag struntar inte i skolan längre, jag skriker inte åt lärare och kallar dom saker. Jag vill inte att någon ska sitta ensam på rasterna, och kallar dom verkligen inte för mobboffer. Nu klär jag mig inte "killigt" längre heller. Tack vare min familj, vänner och Martin som jag är den personen jag är idag. Tack att ni har funnits där för mig när jag bara har struntat i allt och inte mått bra alls.
Jag älskar er! <3
